Om Projekt Myskoxe 2030
Projekt Myskoxe 2030 är ett forsknings- och bevarandeprojekt för Sveriges vilda myskoxpopulation.
Arbetet drivs av Vildriket, Lycksele Djurpark och Myskoxcentrum i nära samarbete med forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet och CNRS / Université de Toulouse. Tillsammans arbetar vi för att förstå populationens status, myskoxens roll i fjällens ekosystem och vilka åtgärder som kan krävas för en långsiktig framtid.
Den svenska myskoxpopulationen är liten och lever i ett område där Sverige och Norge möts. Djuren rör sig över stora ytor, ofta i svårtillgänglig fjällterräng. Det gör dem svåra att följa, svåra att räkna och svåra att förvalta utan bättre kunskap.
Projektets uppgift är att samla den kunskapen.
Varför behövs projektet?
Myskoxen är ett av de mest särpräglade djuren i den skandinaviska fjällvärlden. Den är byggd för kyla, vind och öppna landskap, men den svenska populationen är mycket liten och sårbar.
Det finns flera frågor som behöver besvaras innan man kan fatta långsiktiga beslut om arten i Sverige:
Hur många individer finns det? Hur rör de sig under året? Hur nära släkt är djuren med varandra? Vilka sjukdomar och parasiter bär de på? Vad äter de, och hur påverkar de växtligheten i fjällen? Finns det konkurrens med ren, eller fyller myskoxen en annan ekologisk roll?
I dag finns delar av kunskapen, men inte hela bilden. Projekt Myskoxe 2030 finns för att samla fältdata, biologiska prover och vetenskapliga analyser i ett gemensamt arbete.
Från förstudie till forskningsprojekt
Arbetet med Myskoxe 2030 startade 2020 som ett initiativ från flera aktörer med lång erfarenhet av myskoxe, djurparksarbete, naturvård och fältkunskap.
Den första fasen handlade om att samla befintlig kunskap, identifiera kunskapsluckor och formulera vilka frågor som måste besvaras för att populationens framtid ska kunna bedömas på ett seriöst sätt.
Sedan dess har projektet gått från idé och förstudie till praktiskt fältarbete och forskning. I dag omfattar arbetet inventeringar, insamling av biologiskt material, vetenskapliga analyser, kommunikation och planering för GPS-spårning av vilda myskoxar.
Vad vi har gjort hittills
Under de senaste åren har projektet byggt upp ett mer systematiskt arbete kring den svenska myskoxpopulationen.
Fältteam har genomfört inventeringar under både vinter och sommar. Observationer har dokumenterats, spillning och ull har samlats in och prover har tagits från områden där djuren rört sig.
Under 2025 intensifierades provinsamlingen. Spillningsprover från myskoxe och ren samlades in för att kunna analysera tre centrala frågor: hälsa och parasiter, genetisk variation och släktskap samt födoval och eventuell överlappning med renens diet.
Arbetet har också lett till vetenskaplig publicering och studentarbeten, bland annat om myskoxens möjliga roll som fröspridare i fjällmiljö. Det är en viktig del av projektets syfte: att inte bara följa populationen, utan också förstå vilken ekologisk funktion myskoxen kan ha i landskapet.
Under sommaren 2026 har projektet tagit ett stort steg framåt genom att framgångsrikt lyckats söva och sätta GPS-halsband på de två vuxna tjurar som rör sig med flocken. I samband med sövningen togs även prover och mått på djuren som under hösten 2026 kommer analyseras.
Tre forskningsspår
De prover som samlades in under fältsäsongen 2025 analyseras inom tre huvudområden.
Hälsa, mikrobiota och parasiter
Genom spillningsprover kan forskarna undersöka bakterier, svampar, virus och inälvsparasiter. Det ger kunskap om populationens hälsa och om myskoxar och renar kan dela parasiter eller smittämnen i samma fjällmiljö.
Det här är särskilt viktigt i ett klimat där temperaturer, snöförhållanden och parasittryck kan förändras över tid.
Genetik, inavel och släktskap
Den svenska populationen härstammar från få individer. Därför är genetiken en av de viktigaste frågorna för framtiden.
DNA-analyserna ska bidra till att visa hur nära släkt djuren är, hur stor den genetiska variationen är och hur inavelsgraden ser ut. Resultaten kan bli avgörande för att bedöma populationens långsiktiga livskraft och behovet av framtida förvaltningsåtgärder.
Födoval och miljö-DNA
Genom miljö-DNA i spillning kan forskarna undersöka vilka växter myskoxarna äter. Genom att jämföra prover från myskoxe och ren kan projektet få bättre kunskap om hur arterna använder fjällmiljön.
Det handlar inte bara om eventuell konkurrens. Det handlar också om myskoxens möjliga roll i ekosystemet, till exempel genom bete, tramp, gödsling och fröspridning.
Nästa steg: GPS-spårning
En av de största kunskapsluckorna handlar om hur myskoxarna rör sig.
I dag bygger mycket av kunskapen på observationer, fältspårning och enstaka fynd av spillning eller ull. Det ger värdefull information, men inte en sammanhängande bild av rörelsemönster, hemområden och säsongsvariation.
Därför planerar projektet att förse ett begränsat antal myskoxar med GPS-halsband. Målet är att kunna följa djurens rörelser över tid och få svar på frågor som i dag är svåra att besvara:
Vilka områden använder de under olika delar av året? Hur ofta rör de sig över gränsen mellan Sverige och Norge? Vilka habitat är särskilt viktiga? Hur kan fältarbete och provtagning planeras mer effektivt? Finns det områden där myskoxar och renar överlappar mer än andra?
GPS-spårningen blir ett viktigt steg från enstaka observationer till långsiktig ekologisk kunskap.
Arbetet med att erhålla alla nödvändiga tillstånd för att genomföra GPS-märkning har pågått i flera år. Under sommarfältsäsongen 2026 lyckades projektet för första gången någonsin med att framgångsrikt söva och sätta GPS-halsband på de två vuxna tjurar som rör sig med flocken.
Hjälp oss med observationer
Myskoxarna rör sig över stora områden. Därför är observationer från fjällbesökare, markägare, renskötare och andra som vistas i området mycket värdefulla.
Om du ser en myskoxe i Sverige eller nära den norska gränsen får du gärna rapportera observationen till projektet. Uppgifter om plats, datum, antal djur och gärna foto hjälper oss att följa populationen utan att störa djuren.
Kom ihåg att alltid hålla avstånd. Myskoxar ska betraktas på långt håll och aldrig sökas upp eller trängas.
Vilka står bakom projektet?
Projekt Myskoxe 2030 bygger på samarbete mellan praktisk fältkunskap, djurparkskompetens och akademisk forskning.
Vildriket, Lycksele Djurpark och Myskoxcentrum bidrar med lång erfarenhet av myskoxe, djurhållning, bevarande, kommunikation och arbete i fält. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) bidrar med forskning inom bland annat ekologi, genetik, parasitologi och viltförvaltning. CNRS / Université de Toulouse bidrar med vetenskaplig kompetens kopplad till ekologi, miljöanalyser och fjällens ekosystem.
Projektet samarbetar också med andra aktörer och experter när det behövs, bland annat inom veterinärmedicin, fältarbete, dokumentation och finansiering.
Det är just kombinationen av fältarbete, forskning och praktisk genomförandekraft som gör projektet möjligt.
Projekt Myskoxe 2030 finansieras genom stöd från organisationer, djurparker, stiftelser, företag och privatpersoner.
Fältarbete i fjällmiljö, laboratorieanalyser, GPS-sändare, veterinärmedicinsk kompetens och vetenskaplig bearbetning kräver långsiktig finansiering. Varje bidrag gör det möjligt att samla mer kunskap och skapa bättre underlag för framtida beslut.
Finansiering och stöd
Vill du bidra till arbetet kan du stödja projektet med en gåva eller kontakta oss om ett större samarbete.
Ett långsiktigt arbete
Framtiden för Sveriges myskoxar avgörs inte av en enskild insats. Den avgörs av om vi lyckas bygga kunskap över tid.
Projekt Myskoxe 2030 arbetar för att ersätta osäkerhet med data, tillfälliga observationer med långsiktig uppföljning och splittrad kunskap med ett gemensamt vetenskapligt underlag.
Det är först då det går att fatta kloka beslut om myskoxens framtid i Sverige.
Organisationer inom projekt Myskoxe 2030
Med finansiering även från
Ha koll på kommande händelser inom projektet
Arbetet med Myskoxe 2030 sker genom olika utgångspunkter främst genom de djurparker och forskningslag som ingår i projektet. Fältarbetet sker både vintertid och sommartid och schema läggs efterhand. Parallellt skrivs nu även rapporter på forskningsresultat från fältsäsongen 2025.
Kika gärna in regelbundet på kommande händelser för att följa arbetet med planering inför 2026 och när publikationer släpps.